Sök:

Sökresultat:

79 Uppsatser om Pragmatisk rationalism - Sida 1 av 6

Förnuft eller känsla? ? en studie om faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och Pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Pragmatisk språkstörning

Den här uppsatsen undersöker kännedom om och syn på pragmatiska språkstörningar bland lärare. Allt högre krav ställs på att kunna kommunicera och samspela med andra människor på ett skickligt och lämpligt sätt. I dagens informationssamhälle, med dess stora flöde av envägskommunikation, hamnar det goda samtalet, dialogen, på undantag. I dialogen lär man sig tidigt att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation utifrån samhällets fastlagda normer. Intresset för pragmatik har ökat de senaste decennierna, och följaktligen intresset för pragmatiska språkstörningar.

Ideologi, diskurs och miljöetik : - om ideologiska konstruktioner, pedagogiska publikationer och ekologiska komplikationer

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

Den moderata rationalismen : Kommentarer, preciseringar och kritik av några begrepp och teser som framlagts av Laurence Bonjour i dennes In Defense of Pure Reason

The paper contains comment, clarification and criticism, even constructive criticism, of some theses that have been put forward by Laurence Bonjour in his In Defense of Pure Reason.It presents a concept of experience that deals with the relation between cognizer and object of experience that has a great similarity to that of Bonjour. Through analysis it is shown that the concept of a priori entails that Bonjour has two concepts of a priori, a narrow and a broad one. The narrow one is, in my own words: According to moderate rationalism a proposition p is a priori justified if and only if you apprehend that p must be true in every possible world. This doesn?t mean that Bonjour doesn?t believe in an epistemological, metaphysical and semantic realm.

Invektiv - förstärka, stryka eller tona ned? : Översättningsstrategier mellan svenska, serbiska och kroatiska

Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som har använts vid översättning av svenska invektiv till språken serbiska och kroatiska i den svenska filmen Män som hatar kvinnor, samt att beskriva de pragmatiska effekterna av dessa översättningar. En korpus bestående av de 49 textpassager som innehåller invektiv är studiens material. Tre frågeställningar är centrala för undersökningen. Den första berör vilka sätt som har tillämpats vid översättningsprocessen av invektiv. Den andra frågan är om de översatta invektiven är lika situationsanpassade på målspråken (serbiska och kroatiska) som på källspråket svenska.

Pragmatisk förmåga hos barn med hörselnedsättning : En samtalsanalytisk studie om begäran om förtydligande

Different abilities are of importance to pragmatics, there among hearing. Hearing impairment can affect language development and also pragmatic ability. The aim of the present paper was to study the pragmatic ability in terms of request for clarification in children with Hearing Impairment (HI) in conversation with children with no known hearing impairment, henceforth normally hearing (NH). The present study also describes requests for clarification sequentially in detail, and also highlights points where there may be observable differences between children with and without hearing impairment. Eight conversational pairs consisting of one child with HI and one NH child were studied.

Diskursanalys på den Etiopiska regeringens nationala handlingsplan om bekämpning av ökenspridning

In this paper discourse analysis on the Ethiopian National Action Program (NAP) to combat desertification is made. The aim is to describe how the overall image/picture of desertification, its causes, and effects and of possible solutions are presented in the NAP. The result of this analysis shows that the main cause of desertification is human activities mainly due to the poorly developed socio-economic situation in the dryland areas. It is indicated that an excessive dependency of the rural population on the natural resources, particularly land, is the major cause of land degradation and this deterioration of land is said to have been caused by the rapid population growth, overgrazing, forest clearing as well as past government and institutional failures. In addition it is indicated that the effect of desertification usually involves ecological changes that sap land of its ability to sustain agriculture and human habitation, therefore the most serious threat to human welfare.

¡Hija puta! ? Din skata! Analys av undertextningsstrategier och deras effekt i översättningen av filmen Allt om min mamma

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalpragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenpragmatisk ekvivalens..

Om presupposition och åsikter

I de exempel på presupposition vi möter i den språkvetenskapliga litteraturen är den presupponerade informationen så gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri från värderingar. I det språk vi möter i vår dagliga verklighet är det däremot inte alls ovanligt att talare presupponerar information av en helt annan karaktär: den presupponerade informationen i (1)?(3) är både vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med talarens åsikter..

Kunskapsteori och kunskapsorganisation: En diskursanalys

This Masters thesis concerns epistemology in Knowledge Organization KO, as a field of study in Library and Information Science LIS. Using a theoretical model by Birger Hjørland and foucauldian discourse analysis as springboards, this study analyses three epistemological discourses in the practice of KO. The aim of the study is to show how these discourses are constituted and demarcated in relation to KO, as well as to examine how they fit into Hjørlands model. A brief historical outline of some epistemological trends in LIS is sketched, as well as examples of how different epistemological schools influence different parts of KO, e.g. information retrieval, indexing- and classification theory.

Cui bono?En studie av motiverandet av ett historieämne

Uppsatsen syfte är att undersöka motiveringar till varför man skall läsa historia i skolan. Forskare och filosofers argument ställs emot de syften som finns angivna i svenska skolans läroplaner. Tidigare läroplaner har också studerats, men fokus ligger på de nuvarande. Till hjälp i analysen har historikern Thorsten Nyboms teori om kulturvetenskapernas nytta använts. I detta arbete framträder en viktig skillnad mellan de motiveringar historikerna ger och de som finns i läroplanerna.

Med avseende på likvärdig betygsättning? : Aktörers tankar om och erfarenheter av de nationella ämnesproven

This essay aims to study how national tests in the ninth grade are being viewed upon in the Swedish school system. What are the affected people?s thoughts regarding its field of application? For further information about this matter, three different sub studies have taken place. In the first sub study, literature from The Swedish National Agency for Education (SNAE) has been studied and compared to other researches. In the second sub study, pupils who took part in the national tests during the previous year answered a survey about their experiences working with the tests.

Utbildning för hållbar utveckling genom teknikundervisning : En textanalytisk studie av läroböcker i Teknik 1 för gymnasieskolan

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..

Europeiska arkivhandlingar : Europeiskt identitetsskapande i samtida ABM-projekt

The aim of this master?s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ?European heritage? is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically.

Kritiskt tänkande : Ett försök till klargörande

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

1 Nästa sida ->